Dagarna på jobbet känns långa, tunga och jobbiga, jag har inte riktigt den där gnistan längre, det där som säger att "Fan idag ska jag verkligen slå mitt säljrekord". Nu förtiden ligger väll tankarna på "Omöjligt, varför? jag vill hem igen".
Buster verkar iallfall tycka att det är ganska skönt att ha kommit tillbaka till dagis på dagarna. Han är fortfarande mycket positiv och glad, leker som en tok med de andra hundarna och är mycket mycket trött när vi kommer hem. Han har däremot börjat med något ganska lustigt, eller han är mycket bestämd på vad han tycker, det måste väll ha med åldern att göra.Ni förstår, Han vet mycket väl att min sida är min sida och hans sida är hans sida. Men på kvällarna när jag ska krypa ner i sängen ligger han alltid på min sida och det är helt omöjligt att flytta på honom. Han grymtar och ser jätte sur ut när jag försöker flytta på honom, efter en massa tjat så suckar han till och reser på sig sakta. Det är nästan som om han vill jävlas med mig. Fast det är ju en del av hans charm ;)
Min lillebror fyller även år idag, hela 17 år faktiskt.Han har verkligen vuxit upp. Jag kommer ihåg när han var mindre, en riktig ettrig liten skit som alltidskulle jävlas, ville inte ge sin storasyster en kram och var allmänt busig.Men han har blivit annorlunda, en riktig myskille faktiskt och även mycket lugnare än vad han tidigare varit.Kors i taket, men han kan faktiskt väldigt ofta säga att han älskar mig, tillochmed inför hans vänner och hur många syskon kan göra det. Är det vanligt?Jag ringde honom idag för att säga grattis och jag tror han uppskattade det, man hörde direkt på tonfallet att han blev mycket gladare. däremot fick jag ett dystert muttrande när jag frågade om det var många som hade ringt och grattat honom på födelsedagen. Det var dock ganska tidigt imorse.Tänkte om jag kanske skulle överraska honom imorgon eftermiddag och åka ut till ön. . .
Nej nu ska jag jobba vidare för att sedan få åka och hämta buster och sen mysa i soffan :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar