fredag 25 januari 2008

Saknar allt för mycket, men inte allt för många!

Att sakna är nog ganska jobbigt iallafall. Men att sakna kan även vara något så vackert.
Beror nog på vem det är man saknar. Jusst nu saknar jag några människor, men inte många. Jag saknar mina föräldrar, jag saknar Jessica så otroligt mycket, och jag saknar "Dig", Du helt jätte omtänksamma, charmiga mupp. Nej, jag ska inte gråta, men det är svårt att hålla tårarna inne, speciellt när inte alls mycket känns bra just nu. Men, Thats life, Det är bara att vänja sig!

Ok Jessica. Fy och blää vad jag saknar dig. . . Och det sjukaste är att jag tror du saknar mig lika mycket. menar det var ju inte igår (men i tisdags). Ja, jag vet, det är inte länge sedan, men det är tomt utan dig. Vem ska jag nu tjata på om disken, eller bli arg på morgonen på, Eller vem ska nu få mig att skratta en sjuhelsikes massa så att tarmarna vrider sig ut och in på mig. Va Fitta. . .?!? KOM HEM!



Jessica, Du ska veta att jag bara är ett telefonsamtal bort. Call me, and I be there! :p
"Låtsas att allt är bra, som kommer det att bli bra. Allt handlar om att inbilla sig, Var det inte det jag sa, Peter. . . Jag mår bra ;)"



Inga kommentarer: